Igår var jag ut i skogen och plockade blåbär. Mysigt att gå runt i gummistövlar och bärplockare. Var ute en timme ungefär och hittade allt detta.

Kladdkakan jag bakade igår blev OK. Inte mer än så, den vart alldeles för söt och det var för lite chokladsmak. Det vet jag nu till nästa gång!

Sedan jag kom hem från Tunisien har jag sovit som en kratta. Och jag tror det kan bero på att jag nu sover ensam igen. Första natten där sov jag dåligt, resten sov jag som en prinsessa bredvid A. Och nätterna här hemma har jag sovit oroligt och vaknat flera gånger per natt. Och jag tror verkligen det beror på det. Nätterna där var de bästa sömn-nätterna på flera månader. Jag tror det är meningen att jag ska sova med A.

Idag är jag på bakhumör, under förmiddagen bakade jag baguette ala LCHF, den blev inte som jag tänkt mig. Men den smakade helt OK. Just nu har jag en kladdkaka i ugnen. Hoppas den blir bra!

Idag ska jag picknicka med J, sonen F och lillebror N. Kylväskan är packad med kycklingsallad och grädde. Leverans av Jordgubbar med J och c/o. Mysigt mysigt

Sablars vad kallt det är! Det är fruktansvärt stor skillnad från paradiset. Och här får jag inte ens sova mot A's axel, kallt och ensamt...

Idag åker jag hem, på gott och ont. Längtar efter katterna och mina vänner där hemma såklart. Men vill inte lämna A, jag är så fruktansvärt blödig som de flesta vet att jag bara sitter och grinar hela tiden. Fastän jag vet att vi snart ses igen, kanske ett starkt tecken på min kärlek för den mannen?

Jag vill verkligen inte åka hem imorgon. Skulle jag våga hade jag klippt itu passet direkt, men det vågar jag inte. Och det är bara A jag vill ha, med mig hem alltså. Skulle gärna stanna här i värmen en vecka till, men vill också till mina bebisar där hemma. Och förhoppningsvis dröjer det bara 4 månader max innan vi ses igen, på hemmaplan för mig. Inte så smart att det är Ramadan nu eftersom kroppskontakt är out of the question från och med om typ 4 timmar. Men men, vad ska man göra. A skulle inte bli så glad på mig om jag attackerade honom imorgon. Jag kommer inte vara glad när jag lämnar honom...

Det blidde Hamam idag. Skönt och samtidigt lite obehagligt. Det börjar med att man får klä av sig till bikini och sätta sig i en ångbastu där det doftar lite mynta, där sitter man i tio minuter. Efter det blir du avskrubbad och insmord med lera. Sedan får du sätta dig i ångbastun i tio minuter igen. Sedan duscha bort leran och klä dig i morgonrock och vila med en kopp te. Sedan fick jag lägga mig i ett massagebadkar, typ jacuzzi. Låg där 10-15 minuter. Sedan var det dags för massage, helkroppsmassage. Avslutningsvis ansiktsmask och ansiktsmassage. Det var tungt att sitta i ångbastun, det blev tungt att andas och kände mig svimfärdig flera gånger. Men det var skönt när det var över :-)

Idag är sista heldagen i värmen, imorgon måste jag tyvärr åka hem. Längtar efter min familj och grabbarna där hemma. Men vill såklart inte lämna A, det är ju första gången på ett år som vi ses. Det kändes inte som att det var så länge sedan vi sågs, förväntade mig att jag skulle vara nervös och dan men det var jag inte. Kanske för att vi pratat så pass ofta i telefon? Förhoppningsvis dröjer det bara ungefär fyra månader tills vi ses igen, och då på hemmaplan för mig. Det blir något nytt... Idag är det första dagen på Ramadan så det blir inte mycket kärlek dagtid nu, inte ens en hejdå-puss imorse. Men man måste väl respektera det antar jag, fastän jag tycker det är helt galet... Idag hoppas jag på massage, hade ju planerat att ta en heldag med Hamam men det har inte blivit av..

Idag har jag hängt på stranden igen. Har precis kommit till hotellet efter tre timmar där nere.

Ska strax upp och duscha inför en promenad till medinan där jag ska försöka hitta en present till systersonen som fyllt 1 år.

Vi började dagen med frukost som vanligt. Sedan när A åkt till jobbet gick jag ut för att promenera till Yasmine, den nyare delen av staden. Visste att jag skulle svänga till vänster vid korsningen, inte mycket mer. Så jag gick en bra bit, sedan kom en korsning där det åt ena hållet såg ut som en motorväg, dit ville jag inte gå. Gick då åt andra hållet, gick och gick. Kom ingenvart, öde bland några hotell. Men då kom turisttåget som jag hoppade på. Märkte då att chauffören pratar svenska, galet kul! Det är skönt att få prata sitt eget språk ibland.

Åkte runt i tåget ett bra tag, chauffören köpte mig en glass som jag tackade nej till, jag äter ju inte glass. Men han insisterade så jag åt upp glassen, alldeles för söt för mig. Bestämde mig för att åka till gamla delen av staden, rutten skulle ändå fortsätta ditåt. Blev avsläppt en bit från medinan, så jag gick. Fick dessutom den långa resan som egentligen skulle kosta 10 Dinarer gratis, vi tog dessutom en extratur. Jag fick dessutom chaufförens nummer, haha! Här blir man uppraggad i varje hörn.

Gick runt strandpromenaden med stranden på ena sidan och begravningsplatsen på andra sidan, skillnaden är stor, död på ena sidan och lugn på andra. Tog sedan en espresso på Sidi Boushid där jag tittade på havet. Det stog en man och sneglade på mig medans jag satt där, tänkte inte så mycket på det. När jag gick kom han fram till mig och pratade, ville visa mig medinan och moskén. Tänkte att visst, något nytt kanske det blir, han visade mig lilla moskén, och förklarade några saker. Sedan gick vi runt i medinan och sedan kom vi till hans shop, Gazelle shop. Där fick jag massage och provade några halsband, jag skulle få ett i present. Visst tänkte jag, han var väldigt påträngande när halsbanden skulle provas, tyckte tydligen att det är helt OK att trycka skrevet mot en annan människa. Vi gick sedan för jag sade att jag skulle möta upp A, som jag förklarade var min fästman som jobbar i medinan, men det kopplade inte i denna mans huvud. Vi gick en bit och sedan såg jag A's bror och frågade då om A var i närheten. När då mannen kopplade det jag sagt till verkligheten fick han bråttom iväg.

Jag gick upp i övernattningslägenheten där A låg och sov, berättade om mina bravader under dagen och han blev nog lite småsur. - "Jag har sagt åt dig att vara försiktig, man kan inte lita på folk här i Medinan, nästa gång kanske någon gör något dumt. Lita inte på någon!" Men han skrattade även åt karln, det är en han känner till som en kåt galning verkade det som, haha! Jag fick ett halsband och en halvdan massage, och kom levande därifrån. Just nu sitter jag i övernattningslägenheten och väntar på A. Snart dags att bege oss tillbaka till hotellet för middag.

Sitter och njuter av ett glas Ugni Blanc vid poolen med ljudbok i öronen. Ingen stress!

Igår efter middagen tog jag och A en promenad, han frågade om vi skulle gå hela vägen till medinan. Javisst tyckte jag, visste att det borde vara typ en mil eftersom hotellet vi bor på nu är mycket längre bort än de andra gångerna. Vi började gå hand i hand längs vägen, när vi gått knappt halvvägs tycker A att vi ska ta en taxi för han är trött i benen. Han har inte mycket till kondis den karln.

Väl i medinan skulle de olika butikerna stängas och sedan skulle vi gå och ta något att dricka, klockan var efter 10 nångång. Nu började jag bli ordentligt trött efter en lång dag på stranden och utan siesta, kunde inte somna.

Efter att vi suttit på ett café tog vi en taxi tillbaka till hotellet där jag slocknade så fort jag nuddade kudden(A's arm)

Har de båda dagarna jag haft här spenderat 3-4 timmar på stranden där jag känner mig som en blekfet valross, men det finns de som ser värre ut... Båda dagarna har ridande poliser kommit, och kameler har vandrat förbi.

Där är mitt hotellrum och vyn från balkongen

Förra inlägget var det meningen att det skulle vara bilder i, men appen verkar inte vilja det.

Nu är jag framme i värmen sedan nästan ett dygn. Flyget blev nästan en timme sent på grund av något papper. Fick sitta brevid Yonas 8 år som flög själv, trodde jag skulle hoppa av planet! En fruktansvärt pratglad pojke som satt och ropade på Jonas, flygvärden, och tjatade om att planet skulle lyfta.

Tack och lov somnade han strax efter start! När han sedan vaknade till började det igen, vart är vi? När är vi framme? Har maten kommit medans jag sov? Vart är vi nu då? Hur lång tid är det kvar? Trodde jag skulle få krupp!

Tog fram iPaden för att visa att jag inte ville prata men han började spela på MIN iPad, det lät jag honom göra. Sedan förhörde han mig om sitt liv, vad heter min bästa kompis, blablabla eller blabla? Och liknande frågor, jag gissade rätt på nästan alla frågorna och han kunde inte förstå hur jag visste så mycket om hans familj. Tillslut fick jag gå av planet tack och lov!

Hotellet som jag bor på är helt OK men inte mer än så.

Sitter och väntar vid gaten, om typ en halvtimme får man börja stiga på. Det har varit mycket väntan hela tiden här på Arlanda, vill ju vara ute i god tid så då får jag väl skylla mig själv. Börjar möjligtvis bli nervös nu... Men det släpper nog snart. Jag förstår inte varför jag alltid får "gång"platsen! Jag vill ha fönsterplats!

Nu sitter jag på bussen till Arlanda med en stor kopp kaffe i handen. Förmiddagen har varit något stressig men jag hann med allt. Har till och med hunnit träna en timme.

Har jobbat hela helgen, 30,5 timmar de senaste två dygnen. Helt slut är jag! Orkar inte ens åka och träna, vill bara sova!

Nu kan man återigen blogga från mobilen! Då kanske jag till och med kan få till några inlägg från Tunisien, det är ju bara by the way en vecka kvar! Jihaa! Veckan som kommer är proppfull med planer, ska jobba en massa, hinna träffa folk, prova bikinin från förra året och kanske köpa ny om jag får för mycket plats, packa, träna och ja allt möjligt. Att-göra-listan är låång! Packlistan är i alla fall skriven redan, puuh!