Var på jobbet och jobbade på så jag skulle hinna med allt inför kvällspersonalens intågande.
Gick ut med sista sopsäcken så det inte skulle de så stökigt ut, på vägen tillbaka från miljöstationen till salen möter jag R, hon som donerade benmärg ni vet?
Så klart börjar tankarna skena till att P nu är skitdålig och kommit ner till oss och ligger och kämpar för sitt liv.
TACK OCH LOV skulle hon bara hälsa på mig, det var en härligt avbrott i arbetsdagen som varit ganska intensiv. Så vi snackade skit några minuter innan det var dags att jobba igen.
Åkte upp till avdelningen där P är inneliggande och hälsade på innan jag åkte hem för dagen, ska hälsa på igen på söndag när jag jobbar om jag får tid.

Kan ju inte lova något, man vet aldrig hur det ser ut på avdelningen. Men förhoppningsvis får han lite sällskap av mig på söndag.