Idag fick jag domen, blir av med jobbet. Har gått och känt på mig att det skulle bli åt det sämre hållet med har haft hoppet kvar, idag försvann även det. Kunde inte komma med en sämre tajming, precis när arbetspasset börjar. Så då ska man gå och hålla god min inför anhöriga som gråter floder, då äve jag vill gråta floder. Så jag skiter faktiskt i att jag kom in på sal helt rödgråten och dassig. Det kan jag ta om någon tycker att det är oproffesionellt.

Dagen började inte på det bästa sättet heller, vaknade och var helt slut, kändes som jag skulle behöva sova en vecka till. Sedan när jag åkte till jobbet kände jag att ett migränanfall var på ingång, men tack och lov försvann det efter en stund. Sedan kom beskedet, inte det roligaste eftersom halva livet förstörs.
Kommer jag hitta ett nytt jobb?
Blir jag tvingad till att plugga för att försörja mig om jag inte hittar ett nytt jobb?
Kommer jag ha någonstans att bo eller blir jag utskickad på gatan?
Sedan kom beskedet, en timme efter att arbetspasset börjat, då jag har ungefär sju timmar kvar på jobbet. Sedan kom hvudvärken tillbaka igen, och illamåendet. Verkligen en skitdag.

Nu hoppas jag verkligen att "överhuvudena" fattar att det inte kommer funka att sparka folk, så att jag får stanna, men det finns ingen chans till det som det ser ut nu. 0,5% möjligen, och varför hänga upp sig vid det?
Chefen sade att man kan få reda på det i augusti, men då har jag förhoppningsvis redan hittat ett nytt jobb, för att slippa hamna på gatan
Och vad ska hända med katterna?? Kommer jag ha råd att ha de kvar???

Vill inte ta vilket jobb som helst när jag har fått smak på det jag jobbar med nu, men det får väl bli så, ta hand om Agda 85 som är dement och går och kletar bajs på väggarna. Vilket jobb!!! Nästan så jag längtar...=(

Hur ska jag orka med att ha god min på jobbet imorgon då hade de tänkt? Det är nästan så att jag vill ringa och sjukanmäla mig och bara ligga hemma i min ensamhet med chipspåsen i högsta hugg!
Tack och lov kommer S förbi imorgon och håller mig sällskap efter jobbet så jag kan tänka på något annat.... Och sedan ska vi shoppa loss på torsdag, tröstshopping passar bra i dessa tider....

Näe nu ska jag gå och sova, så jag kommer iväg till jobbet imorgon. Får ta vara på den tiden jag har kvar, låter tragiskt men det känns som så, får lära mig extra mycket de sista månaderna... Längtar till semestern nu.